Den övergivna gården i Västernorrland. Del 2: Lador, uthus och skjul.

Vi har snokat igenom ladugården och går vidare till gårdens mindre byggnader. Från boningshuset visas inga bilder eftersom det var låst, finns dock inga tecken att någon varit där på länge, och kraftbolaget ledsnade antagligen på obetalda räkningar och tog helt enkelt till stora saxen. En bild blir det dock, vid mitt besök i mitten av maj blommade vårkrage vid boningshusets grund.

Största uthuset har varit verkstad och bakstuga, som i övriga byggnader råder en väldig oreda, kanske har tjuvar rotat igenom stället, men jag tror mest att gårdens ägare pga ålder och brännvinstörst inte orkade och/eller brydde sig längre utan lät förfallet ta över. 

                    Bakstugan med delvis gjuten, delvis murad ugn. Möjligt att eldstaden använts till smide.

                                                                 Ett rejält baktråg.

Ännu ett skjul fullt med bråte.

Gloria har inte sått på länge....

...och det var många år sedan den här gled nerför en isig backe.

                                              En gammal Jagaren från Björk&Co vilar i linet.

Månne den unge Sigge och hans fästmö susade fram på landsvägen på varsin Jagare på väg till lördagsdansen någon gång på för sådär 70 år sedan?

Vedbod.

                                                                        En annan bod.

Spår av superi. Det var pant på systembolagsflaskor tom 1997, men jag misstänker att det var skämmigt att komma med bevis på sitt drickande så det lagrades i skjul och uthus istället.  

 Några skjul till, mer eller mindre fyllda med skräp, skrot och bråte.

Det fanns några invånare på gården, här ett björktrastbo.

                                                         Traktorgaraget var nästan tomt.

Ett par lador på andra sidan landsvägen, den ena var full med hässjestör, den andra var tydligen sommarladugård för skogsbetande kor, det var väl enklare att mjölka dem där än att driva dem över vägen ner till stora ladugården. 

                                                       Sigge var 19 år när han skrev detta.

Genom majgrönskan anar man stigen bort till granngården. Ställningen användes vid älgjakt att hissa upp älgen när man tar ur, flår och styckar den.

                                         Då låser vi efter oss och drar vidare mot nya objekt.